Nu är skogen fylld av svamp och blåbär och jag blir lätt manisk. Jag vill fylla hinkar och korgar. Samlaren i mig har vaknat och det är jobbigt att se ett snår fyllt med knubbiga blåbär och behöva gå hem. Barnen behöver lunch eller har tröttnat. Det har inte jag. Jag vill samla, ta hand om och fylla förråden.
Den nedärvda samlarinstinkten har kommit fram.
Jag mår gott. Värre manier kan en ådra sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar