Händelserik helg

I fredags hade jag tagit semester. Det var så skönt och behövligt kände vi.

Efter att vi tvättat på förmiddagen åkte vi till Naturhistoriska riksmuseet och var där hela eftermiddagen. Det var en härligt utflykt. Våra barn i en period just nu, som gör dem exemplariska att ta med på museum. Storasyster är vetgirig och förväntansfull och "sköter sig" utmärkt (=får inte utbrott för att hon inte få glass o dyl). Lillebror lullar runt och tittar och petar på allt som går.

På lördagen var vi i stugan och barnens farfar med fru var med. Vi åt lunch ute! Helt otroligt fint. Sen jobbade vi i trädgården och jag blev än mer förälskad i den här tomten. Det ska bli så spännande att se vad som dyker upp i vår och i sommar.

På kvällen åkte jag hem till min pappa och fick ett glas mousserande vin i handen, tog en dusch och sen gav vi oss ut för att äta skaldjursplatå. Det var en försenad 30-årspresent. Det var otroligt gott! Och trevligt att vara på tu man hand med pappa.

Söndagen började med 11-årskalas där födelsedagsbarnet bland annat fick den sjal jag virkat. Omdömet  blev - Den ska jag ha i skolan i morgon! och från den ett år yngre systern - En sån vill jag också få i födelsedagspresent. Bättre betyg kan man inte få!

Ser erbjöd sig farfadern att ta hand om barnen medan vi gjorde en sväng på tråkiga affärer för att köpa skruvar, beslag och annat tråk till staketbygge m.m. Det var väldigt skönt att slippa styra barnen igenom dessa butiker och barnen hade det hemskt mycket bättre hos farfar!

Vi åkte förbi stugan och dumpade av allt innan vi kom hem på kvällen helt otroligt trötta.

Bilderna vill inte hamna som de ska men det gör inget.

 

En nattning i nuet.

I kväll tog det tre försök innan lillebror verkligen somnade i sin säng. Han sover i nederslafen i våningssängen så han kommer upp själv, vinglandes in till oss i vardagsrummet, med ett stort leende. Och när man går emot honom vänder han om och går tillbaka till sängen. Han vet ju egentligen var han ska vara. Hur trött han än var så tog det lite tid ikväll. Men det kändes okey och jag tänkte - det här har jag skrivit om.

Jag letade i arkivet och här är det:

Vara Nu

Jag tänker på de nattningar då jag önskat att min dotter snabbt ska somna så att jag kan göra något annat viktigt som att kolla mailen eller titta på en film... Kanske försöker jag effektivisera nattningen lite och bara sjunga  en sång.

Det är inte de kvällar hon somnar snabbt. Snarare tvärt om. Dottern börjar prata och sjunga och vill inte vara i sängen. Hon vill upp, ligga på golvet eller i soffan. Hon försöker ta sig ur sin spjälsäng och kastar ur alla saker inklusive lakan ur sängen och tar av sig pyjamasen och säger att hon måste kissa på pottan. Allt för att komma upp igen. Själv blir jag frustrerad och känner att det här vi inte tid med.

Vilka vi? Min dotter har all tid i världen...

Jag tänker på de nattningar då jag tänkt att jag har all tid i världen och att det inte finns något viktigare än att vara just där. Då dottern sitter i fotöljen i sitt rum och dricker välling. Jag ligger oftast på golvet med huvudet på en mjuk nalle/älg/groda. Vi är tysta. Jag försöker tänka glada tankar eller att inte tänka alls. Mina andetag är lugna. Jag ska ingenstans. Vad dottern tänker kan vi ju bara gissa.

När hon druckit klart är det dags att borsta tänderna. Vi brukar leka att vi är djur. Det började med en lejonfamilj. Nu är hon oftast en giraff och jag en apa som hänger i svansen och borstar hennes tänder :)

Sen kramas och pussas vi och jag lägger ner henne i sängen. Jag klappar henne och sjunger Trollmor och Trollfar (när trollmor har lagt alla elva små trollen.... och sen en vers med trollfar också).

Godnatt, sov gott, natti natti. Jag går ut och rummet. Dottern vänder på sig och somnar.

På sommaren kan man sova middag under en eka.

Att leva slow

Jag hörde ett radioprogram där livet beskrevs som en hårt planerad gruppresa. Kan ni se Japanerna framför er? De har shorts, strumpor i sandalerna, solhatt och kamera runt halsen. De hinner med 10 huvudstäder på 5 dagar och måste fotografera allt för att i huvud taget ha en chans att senare komma ihåg var de har varit.
För mig är det här en mardröm, för andra en realitet.

Visst, har du hört om äldre män som ångrar att de inte spenderade mer tid med sina barn när de var små och som bara såg barnens största händelser på kort? Jag har kollegor som ofta säger “det är bara måndagar och fredagar”. Även jag kan känna av ekorrhjulet ibland och känna – Nej, jag hoppar av! Jag flyttar till en stuga på landet och lever på självhushåll.

Det behöver inte vara så drastiskt och ett slow liv ser olika ut för olika personer. MEN gemensamt är att vi måste stanna upp och känna efter vad vi själva vill!



För mig och min familj var det bland annat att välja bort att bo i villa, vilket förväntades av oss när vi fick barn och istället bo kvar, bo billigt och lägga pengarna på att gå ner i arbetstid (för detta straffas vi vidare ekonomiskt då vi får lägre pension och en sjukdag “kostar” mer än om man jobbar 100% men det är ett annat inlägg).

För andra kan det vara att just flytta ut på landet och att barnen istället inte kan gå på simträningen. Familjen njuter av att slippa skjutsa och stressa mellan träningar. Den andra familjen väljer att bo nära simhallen och älskar doften av klor och spänningen i tävlingarna.

Någon väljer färdig matkasse för att slippa stå i kassaköer, andra odlar själva och njuter av att se något sakta växa

Att leva slow är att inte följa med på den hårt planerade gruppresan utan att planera sin egen resa efter sina egna behov och intressen!