Böckerna just nu

Just nu håller jag på att läsa Jesper Juul. Igen. Jag gillar verkligen hans inställning till "barnuppfostran". Jag har läst honom förut men efter att ha läst Petra Krantz Lindgrens Med känsla för barns självkänsla blev jag sugen på att ta upp honom igen. Petra KL är bland annat utbildad av honom, vilket märks. Och det är ingenting negativt alls! Tvärt om. Jag tycker Med känsla för barns självkänsla är en mycket bra och lättläst bok och relationen mellan barn och vuxna.

Men nu var det ju boken jag läser nu som jag skulle skriva om. Din kompetenta familj. Varje kväll skrattar jag, nickar igenkännande och läser högt för maken. Vi diskuterar, att vi ofta gör "rätt" men att vi kan bli bättre på ditten och datten.

Och jag älskar hur brutalt ärlig han är.

Han diskuterar till exempel "trotsåldern" och hur vi i vissa situationer känner att vi måste hjälpa våra barn för att hinna i tid till föris och jobb.

Jag är ledsen att behöva säga det men det är en dålig ursäkt. Om du inte har tid att låta ditt barn utvecklas måste du skaffa dig mera tid!

(Det är därför vi behöver SLOW)
Och sen fortsätter han med att det kan finnas situationer då den mest omsorgsfulla planering omkullkastas.

Vad gör man då? Man erkänner barnets behov av att försöka själv och beklagar att man har så bråttom: -Jag vet mycket väl att du helst vill göra det själv och det tycker jag är roligt. Men idag har jag så bråttom att du måste låt mig hjälpa dig. Är du med på det?
Nio gånger av tio blir svaret ett uppgivet, halsurt; "Okey då", och med det får man låta sig nöja när man berövar en annan människa hennes självständighet och avbryter viktiga läroprocesser.

Till mitt arbeta har jag läst den underbara boken Vilse i skolan av Ross Green och den har också många likheter med de ovan nämnda i sin inställning till barn och vuxnas relationer. Den kan jag varmt rekomendera alla som jobbar i skolan.

Sen lägger vi ner allt vad belöningssystem heter både hemma och i skolan/förskolan. Okey?

Och för en liten snabbfix av familjetips läser jag nu Slow family living: 75 simple ways to slow down, connect and create joy. Det är en underbar liten bok med tips från allt från att njuta av sin familj som man njuter och längtar till en riktigt bra bok till hur man kan göra en snabbstädning av huset på bästa sätt.

Dessutom läser jag Under pressure: Rescuing our children from the culture och hyper parenting. Men den får jag återkomma till för jag har bara kommit några sidor.

Och slutligen låg, tills i går kväll, Moma eller Kampen om tiden i högen vid sidan av sängen. Men maken snodde den efter att ha hört en recension på P1. Så kan det gå.
Har du inte läst den? Vilken fantastisk tid du har framför dig. Och dessutom har den absolut relevans med alla de ovan nämnda böckerna, denna sagoroman som var långt före sin tid

Ingen människa tycktes inse att det i själva verket var något helt annat man sparade på, när man trodde att man sparade tid. Ingen ville erkänna att hans eller hennes liv hela iden bara blev fattigare och enformigare och tristare och kallare. Men barnen fick däremot känna av den saken, hur tydligt som helst, för numera var det ju ingen som hade tid med dem heller. Men tid är liv. Och livet bor i hjärtat. Och ju mer människorna sparade in på detta, desto fattigare blev de.

Vad är det vi har så bråttom till?

Vad har vi bråttom till?

Jag ramlade över ett fint blogginlägg hos Free Spirit som frågar vad vi har så bråttom till?Och jag undrar ofta det samma.

Ofta har vi ju bråttom bara för att få våra liv att gå ihop på något sätt. Hur gör man? Hur får man det att funka?

På morgonen skyndar vi iväg till förskolan och jobb. De flesta har rätt stressiga jobb och sen stressar vi för att hämta och komma hem, kanske handla, laga mat, läsa bok, natta och sen slänga sig framför teven för att äntligen kunna ta det lugnt.

Så fort jag försöker skynda på mina barn märker jag hur de låser sig och vägrar samarbeta. Då är det bara att ta några djupa andetag, släppa stressen och börja leka istället. Så får vi leka på kläder och stövlar.
Och jag förstår dem! Jag vill egentligen också bara skrika och slänga mig på golvet dagar då det går för fort. Dagar när vi glömmer att leka.

I den där resereklamen med Mads Mikelsen säger han att ”livet är inte de dagar som gått utan de dagar vi minns” (eller något liknande). Jag önskar att de dagar jag minns inte bara ska vara de från en vit sandstrand. Jag vill även minnas vardag!



Bild från en vanlig torsdag i svampskogen. Under början av hösten försökte jag och min familj komma ut så ofta som möjligt skogen. Även på vardagar. Det gjorde att våra kvällar inte bara flöt ihop till en massa - dessutom kan vi se på alla glasburkar fyllda med torkad svamp och tänka "det där har vi fixat".

Det finns mycket som är bra för barn

- Funderar ni på husdjur, frågade min vän.
- Nej, inte alls, svarade jag. Jag är inte ett dugg sugen på det. Men... säger jag dröjande... Det sägs ju att det är bra för barn.
- Det är mycket som är bra för barn, säger min vän.
- Som till exempel glada föräldrar, fyller jag i.

Återigen, det här med hur andra tycker det borde vara. Vad som förväntas av oss. Vad vi själva har för föreställningar. Men vad är bra för OSS?

Det är knappast bra för oss som familj att vi skaffar husdjur för att vi känner att vi borde göra det, eller för att barnen tjatar, även om vi som föräldrar egentligen inte alls vill.

Det finns mycket som är bra för barn. Men kanske inte allt.
Och det beror på.

Ta några djupa andetag. Stanna upp.
Vad är vår sanning?
Vad fungerar för oss som familj?

Vi nöjer oss med några legolejon.

3 sätt att leva mer slow

Det är lätt att säga – Sakta ner! Se varandra! Lev tillsammans, inte bredvid varandra.

Men det kan ibland vara svårare att veta hur. När livet snurrar på fortfortfort och vi inte vet hur vi ska kunna hoppa av karusellen. När vi inte har tid att tillsammans skapa våra liv utan springer på i egna spår.

Tre förslag på hur man kan göra för att sakta ner:

1. Schemalägg “långsam” tid tillsammans. Precis som träning och annat planeras in kalendern kan även familjetid planeras in. Tid då familjen umgås tillsammans. Leker!

2. Ha roligt! Om det inte är roligt – fundera på om det funkar för er. Gör det till en vana att känna efter då och då. Kanske en gång i veckan? Kanske varje dag? Eller för varje aktivitet du/ni gör? Funkar det här för oss? Har vi roligt? Känns det bra? Om inte är det dags att tänka till. – Vad vill vi? Hur kan det bli bra för oss? Vad kan vi förändra?

3. Skit i andra!

Ja, jag menar verkligen det. Strunta i vad andra tycker och tänker. Varje familj måste hitta sin egen väg i de ovanstående punkterna. Jag måste själv påminna mig lite då och då om att andras väg kanske inte är den bästa för mig. Och att den väg de väljer säkert är helt rätt för dem. Även om den inte passar mig.

Foto: Eva Grape Ersson