tisdag 30 december 2014

Året då jag lärde mig sticka strumpor!

Jag tror det stod på min lista (ja, jag brukar skriva en lista i början av året) över saker jag ville göra i år: lära mig sticka raggsockor. Och det gjorde jag!

Tack fröken Pimpinett för lektionen!

Jag stickade ett par var till barnen. Tyvärr blev lillebrors för små. Jag får försöka hitta någon de passar. Dottern har dock haft sina varje dag. 


I går kväll stickade jag klart ett par yttepyttestrumpor till en bäbis. 


De matchar koftan som jag virkade i somras och som bäbisen redan fått. 








måndag 29 december 2014

Virkade julklappar

En av anledningarna till att jag har hunnit göra många av julklapparna i år är för att jag var lite virkmanisk i somras och då passade på att virka julklappar.

Jag virkade till barnens kusiner




Jag virkade en bäbis till dotterns Hundis - för du förstår mamma, Hundis är inte på riktigt, hon kan inte få barn, så du måste virka en valp!


Sonen fick en räv-mössa men den blev för liten så kanske ger jag bort den... Han vägrade dock att ta av sig den på julaftonskvällen. 


Min syster och hennes dotter fick också sjalar. Systerdottern fick en spindelsjal och min syster en nätsjal med spetskant. 





Broderad julklapp

I år har jag gjort många julklappar, något jag känner mig nöjd och stolt över. 

En av de mer uppskattade var detta broderi jag gjort till en av mina bästa vänner. 


Bilden är hemma på plats hos sin nya ägare. 

måndag 22 december 2014

I går började vi julen

I går kväll tog vårt julfirande start.

I lördags högg vi en gran på tomten vid sommarstugan och på kvällen klädde vi den tillsammans. Det är den vackraste gran jag sett. Den har nästan inga grenar på ena sidan men den står inåt en vägg så det gör inte så mycket. Förutom att vi behövde knyta fast den i bokhyllan för att den inte ska välta. Utåt rummet är den tät och fantastiskt vacker!



Jag fick igenom min vilja att inte ha något glitter. I övrigt har jag inget för allt för kordinerade granar och låter barnen ösa på allt de vill.

Den fjärde advent bjöd på bak av tre sorters bröd och mandelmusslor. En promenad i solen för min del och en löprunda för makens del hann vi också.

Och på kvällen kom M&T och vi njöt av glögg och julklappar vid granen och sedan lax och sill och grönkålssallad med parmesan och walnötter. Till efterrätt fick vi pepparkakscheececake. Det var något alldeles extra.



Alla blev helt otroligt nöjda med sina julklappar.
För att alla julklappar inte ska försvinna i mängden på julafton fick barnen var sin julklapp även från oss i går kväll. Jag har köpt dem från ekokul.se och de blev otroligt uppskattade. Jag är så nöjd med dessa köp!

Dottern fick en kassaapparat i trä. - En så har jag alltid önskat mig! (Fast hon aldrig nämnt det förut) Och hon hade den bredvid sig på stolen när hon åt, skrev kvitton för glatta livet och tog betalt för julölen jag drack och osten vi åt. Sen lade hon den i sin säng.



Lillebror fick en stor och rejäl återvinningsbil som han genast körde iväg med.



Även vi vuxna blev innerligt glada för de klappar vi fick av varandra. Precis så där det ska kännas när det ges med glädje, kärlek och eftertanke.

fredag 12 december 2014

Filtmat - hamburgare
















Hamburgerbröden gjorde jag av 2 lite större cirklar i ett brödbrunt tyg och 2 lite mindre i ett ljust tyg. Jag klippte ut två cirklar i papp, något mindre än de mindre tygbitarna. Detta för att bröden annars skulle ha blivit mer runda.

Jättekul att göra.

Min vita filt var sedan slut, annars hade jag gjort lökringar till. Men det gillar ju barnen ändå inte...

Lekmat - pasta och mjöl




 Ett kök behöver också torrvaror så klar.
Jag hade några enkla bruna påsar sedan dotterns kalas. I den ena klippte jag ut ett titthål och från insidan klistrade jag fast en bit från en plastmapp. Det blev väldigt bra. Maken har ritat den fina mjölpåsen. Jag skulle garanterat köpa det mjölet om det fanns i butiken!




torsdag 11 december 2014

Mina första Stickade raggsockor

Sen högstadiet gjorde jag klart igår. I måndags kväll hjälpte http://www.frokenpimpinett.blogspot.se/?m=1 mig igång med stickningen och det gick riktigt bra. Jag stickade klart sockan dagen efter.


Stolt som en tupp och med råg i ryggen satte jag igång med den andra. 
Men det gick inte alls lika bra. Jag repade upp och gjorde om massa gånger. Jag klutade på mönstret, kollade youtube och beklagade mig på Instagram. 
Men det hjälpte ju sådär. De blev liksom inte lika. 


Jag hoppas att de ändå funkar på dotterns fötter. Och jag vet att hon kommer älska att de är tigerrandiga. Plus att hon är mitt största fan och gärna vill ha saker jag gjort. 

Nu har maken beställt ett par raggigs. Ett par som är lika...

onsdag 10 december 2014

Lekmat - knäckemacka med ost och paprika


Knäckemackorna har jag gjort genom att klippa ut 4 lika stora bitar med zigzagsax. Jag lade lite stoppning mellan och sydde sedan ihop med stora stygn. Det syns inte på bilden men jag har sytt runt mackorna och längs med så att det blir lite effekt av rågrut, om ni förstår hur jag menar.

Ost är ju det enklaste en kan göra. Det är bara att klippa ut en bit och göra några hål.

Paprikaringarna är gjorde av tre remsor filt som är ihopsydda. Väldigt enkelt men naturtroget!

Virkade äggskivor
Gult garn:
Virka 2 lm
Virka 5 fm i första maskan.
Virka 2 fm i varje maska (10)
Avsluta med en sm

Byt till vitt garn.
Börja med 1 lm
Virka 1 fm, 2 i 1 fm varvet ut (15)
Virka 2 fm, 2 i 1 fm varvet ut (20)
Avsluta med en sm.
Fäst trådarna


Mat i filt - fisk och musslor
























En bättre restaurang måste ju kunna bjuda på musslor och tillaga en god fisk så klart.

Jag gjorde två mycket enkla fiskar som jag bara klippte ut på frihand och sedan sydde ihop med lite stoppning mellan.

Musslorna tog desto längre tid.
Skalet är sytt av fyra delar och brodera på för lite textur. Själva musslan består av tre delar och så skulle allt sys ihop. Det hade varit fint med fler musslor men dessas fem tog nästan en dag framför teven så sen orkade jag inte göra fler. Jag är dock väldigt nöjd med dem.

Dessutom blev jag så sugen på musslor att vi till middag på fredagen åt musselsoppa med hemgjorda pommes och majonnäs. Mums!

Jag inspirerades av det här.

Lekmat

Jag har haft fördelen att inte ha så hög feber när jag varit hemma sjuk. Det betyder att jag har kunnat kolla på teveserier och handarbetat när jag varit hemma.

Den mesta tid har lagts på projektet "lekmat" där det mesta är sytt i filt och lite virkat. Det ska bli en julklapp till mina barn och jag tror de kommer bli mycket nöjda.

En skokartong full med pasta, mjöl, fiskar, musslor, knäckemackor med pålägg, grönsaker, sojabullar och vegetarisk hamburgare med tillbehör. 

Jag hoppas på att kunna gå på restaurang här hemma i mellandagarna. 



tisdag 9 december 2014

Lekmat - pasta i filt och virkade köttbullar





Fjärilspasta är ju så sött! Och så enkelt om du har en zigzagsax!

Här serveras också någon form av bullar. Vi äter ju inte kött så jag gissar att det är sojabullar eller något liknande. Det är faktiskt svårt att avgöra... Men snabbvirkade är de!

Till serveras adamamebönor, basilikablad och morotsslantar.

Virkade vimplar

I somras när jag virkade bäbiskoftor som formades av två mormorsrutor men med sex kanter, tänkte jag att det måste ju också gå med tre.

Sagt och gjort. Jag satte igång att virka mormors-trianglar, eller vad jag nu ska kalla det. 


Det blev ett vimpelspel av restgarner. 
Jag har inte vetat vad jag skulle göra av det men dottern bestämde att de skulle hänga i fönstret i vardagsrummet. Och det hade hon ju rätt i!


För att få ännu juligare vimplar kan en ju så klart göra i andra färger efter tycke och smak. Det är ett snabbt projekt så det är bara att sätta igång! Du hinner i helgen. 

Här http://stickskolan.se/2011/04/mormorsrutor-sa-virkar-du-dem/ till exempel finns instruktioner om hur du virkar en mormorsruta. 

För att göra en vimpel gör du bara tre hörn istället för fyra. 



måndag 8 december 2014

Teveserierna

Jag har varit hemma sjuk nu i över två veckor. Jag ska inte tråka ut er med detaljer men jag kommer vara hemma till och med onsdag. (Ni som har mig på Instagram @sloweva har ju redan stenkoll på detta).

Så vad gör en då hemma när man inte orkar så mycket. Jo, en gläds över Netflix! och gottar ner sig i engelskt historiskt drama.

Först tittade jag igenom två säsonger av Call the midwife. Så otroligt bra! och jag blev lite deppig när det tog slut.
Sen såg jag andra säsongen av Bleachley circle. Första såg jag på SVT när den gick där.
Sen såg jag två säsonger av Herrskap och tjänstefolk.
Sen såg jag en film. Young Victoria och sen en till - Förnuft och känsla.
Jag avslutade förra fredagen med Lark Rise till Candleford. Den är rätt underhållande med inte så bra som allt annat jag sett under veckorna.



Jag har försökt se någon romantisk komedi och någon musikal som jag vet att maken inte vill se. Men det ville tydligen inte jag heller. För jag har tappat intresset så fort och snabbt återvänt till England. Det är tydligen en fas jag är i.

Och otroligt mycket tv har det alltså blivit. Och ganska mycket handarbete. Jag återkommer med det.

torsdag 27 november 2014

Virkad hund

Min femåring har hela hösten sagt att hon önskar en bäbis till det älskade gosedjuret Hundis.

Jag ligger sjuk hemma och kollar på Call the midwife på Netflix så vad passar bättre än att se till dotterns önskan?

Jag virkar en hund, så klart. 


Jag hittade ett bra mönster här http://crochetta.blogspot.se/2009/11/hund.html?m=1
Men hade inte riktigt rätt garn och så är jag värdelös på att följa mönster så jag ska säga att jag till stor del inspirerats av Crochettas mönster men hennes hundar är finare. 

Jag tror dock att denna lilla valp kommer bli mottagen med öppna armar på julafton. 

fredag 21 november 2014

Nej, bestraffning är inte för barnens bästa

Senaste tiden har det cirkulerat så många krönikor, blogginlägg och Facebook-uppdateringar om att föräldrar måste börja diciplinera sina barn, straffa och vara tuffare.

Jag blir så ledsen. 

Många verkar också tänka sig att alternativet till Time outs och olika former av bestraffningar är ingen "uppfostran" alls där föräldrarna helt släppt taget. Så ser inte jag det. Det finns en tredje väg. 

Jag tror varken på skrikmetoder för att få spädbarn att sova eller på att straffa barn när de gjort fel. 

Jag tror på respekt, ödmjukhet och nära relationer. Vi behöver vägleda våra barn, vi behöver vara tydliga med våra gränser, vi behöver hjälpa barnen att förstå hur världen fungerar och vi måste visa dem hur de kan göra för att det ska bli bra. 

Och när jag funderar på hur det går till tycker jag att slowmanifestet är en bra utgångspunkt. 

Jag är sannerligen inte perfekt. Senast i morse frågade jag mig själv om jag verkligen skulle ha tilltalat min man på samma sätt som jag sa till min dotter när jag för femte gånger bett henne börja klä på sig. 

Nej, det skulle jag inte så jag bad om ursäkt och hjälpte henne på med tröjan och sen var hon igång. Hon behövde min närhet och uppmärksamhet en liten kort stund bara. Vi behövde knyta an. Och vilken gåva att hon så tydligt visade mig det!

Hur blir din relation till någon som inte tar dina känslor på allvar? Hur reagerar du om du känner att du misslyckats med något och sen blir extra straffad för det? Hur känns det om du gör fel pga att du faktiskt inte visste hur du skulle göra?

Det kan omöjligt vara för barnens bästa.



Petra Krantz Lindgren har skrivit ett bra svar på den senaste tidens uppfostringsråd:

tisdag 18 november 2014

Tips på adventskalendrar att göra själv.

Jag surfade in på Oh Happy day och hitta olika förslag på adventskalendrar en kan göra själv. Så himla fina! Jag gillar verkligen den första på bild! Men den är ju väldigt ambitös. Jag gillar också den med toarullarna, för att det verkligen är sådant en har hemma. Så enkelt och bra!




bild: Oh Happy Day
Själv har jag de senaste åren gjort paketkalender till barnen. De får öppna ett paket varannan dag. Vad de får är i största del saker vi redan har!
Alla julfilmer, julböcker och liknande åker ner i adventslådan efter julhelgen och kommer sedan fram genom adventskalendern.

Jag är inget fan av slit och släng och vill inte ge barnen "skräp" och jag vill också förmedla att man inte bara får och får. Men jag vill också dela med mig att det magiska som julen kan vara. Jag tycker att jag har hittat en bra medelväg här. Jag och barnen är nöjda! (och miljön och vår ekonomi). Jag märker på dottern som är äldst att hon blir glad när hon får den där fina, roliga boken som hon inte sett på ett år, eller den där filmen!

Paketkalenderna består således av
  • Böcker om julen som vi redan har. (Kanske köper vi någon ny).
  • Filmer om julen som vi redan har. Kanske finns något nytt på Netflix att titta på också?
  • I första paketet finns så klart adventsstjärnan till barnrummet.
  • Annat julpynt. T.ex. en låda glitter var populärt i förra årets kalender.
  • Tomtebloss
  • Aktiviteter som att baka pepparkakor eller lussebullar
  • Julpyssel
För fler ideer på hur en ska slå in en eventuell paketkalender finns ju alltid bild-google. Så praktiskt!

Även the crafty Crow har gjort en sammanställnign med roliga kalendrar.
Jag gillar bland annat denna som ju också kan målas, tänker jag mig. Kanske kan dagens låda målas varje dag utöver att barnet får en present. På julafton har en ett riktigt konstverk!


söndag 16 november 2014

Virkpresent

En av barnens kusiner fyller år i morgon och vi ska fira henne idag.

Förra sommaren lärde jag henne och storasyrran att virka och hennes syster fick garn och virknålar i present i våras. 

Dagens födelsedagsbarn får en virkbok och lite garn. Jag kunde inte låta bli att dekorera presenten på temat. 


Virkade hjärtan på paketet. 


En virkad kant på kortet. 

Jag gjorde hål med en stoppnål och virkade sedan två stolpar i varje hål och två luftmaskor mellan. Enkel och rolig detalj. 




Tid utan barn

Vi är många som frågar oss vad vi gjorde innan vi fick barn. Vi måste ha haft så mycket tid?!
Vi brukar skämtsam säga att de som inte har barn borde ta och lösa världsfreden och lite annat på sin oändliga fritid. 
Men så är det ju inte.
Inte hade en mer tid då. Vi bara gjorde annat. 

Den här helgen har jag haft tid. 
Det har varit skönt. 

På lördagen tog pappan med sig storasyster hem till sin mamma. Under tiden sov lillebror (i två timmar!) och jag gjorde läxor till doulautbildningen. 

När pappan kom hem utan barn tog vi en ordentlig långpromenad vilket inte hänt på år. Det var supermysigt att gå och prata i duggregnet och lillebror var nöjd i vagnen. 

Hemma igen lagade vi mat tillsammans. Det är betydligt mycket enklare med ett barn att underhålla helt enkelt. 

Idag har vi hunnit både tvätta, handla och städa utan att det har känts som bara massa stress. Jag har dessutom gjort lite höftöppnande yoga och hunnit virka lite. 

Nu sover pappan och lillebror. Det är tyst. 

Snart är det dags att hämta storasystern. Att ha ett barn under ett dygn är ungefär som jag idag skulle ha föreställt mig att inte ha barn alls. Så jag har svårt att föreställa mig hur det skulle vara. Stundvis skönt. Jag njuter av lugnet. 

Men nu vill jag hämta hem storasystern igen och ge henne massa pussar och läsa hundra sagor för henne. 

torsdag 6 november 2014

Julplaner

Hur är det för er?
Har ni börjat planera för jul än?
Har ni köpt några julklappar? Eller planerat dem?
Hur ska ni fira? Några förändringar i år?

Vilken sorts jul vill du ha?

Vi har börjat fundera. 
I år ska vi fira julafton hemma har vi bestämt. Tidigare har vi åkt runt och det har funkat men nu känner vi att det inte passar oss längre. Att trycka in två trötta och sockerstinna, uppvarvade barn i en kall bil på kvällen och köra hem 6 mil känns inte alls lockande. 
Kanske blir det bara vi. Då får det vara så. Förhoppningsvis väljer några att fira med oss. De vi inte träffar just den dagen ser vi så klart till att fira med en annan dag. 

Och vad är vi ute efter med julen?
Jag önskar mig tid att njuta av varandras sällskap, av god mat, promenader, några väl utvalda julklappar. 
Vad jag inte vill ha är stress och en känsla av att bli uppäten av konsumtion. 

Jag vill plocka russinen ur kakan och göra en härlig jul för oss. Jag vill göra julen till en magisk högtid för barnen och gärna dra ut lite på den. De bra bitarna alltså. Jag vill pyssla och julbaka med barnen. Jag vill dela med mig av glädjen att ge (och inte bara att få). Jag vill pynta, tända ljud och känna doften av pepparkakor (fast jag väljer köpt deg).


Jag ska försöka planera lite så jag slipper känna stress. Men inte heller låta november bli ett långt planerande. Det ska vara kul och jag ska släppa det som inte känns bra. Att planera en del kan ju dock göra det lugnare. 

En slow jul. 
Hur är det för dig?

onsdag 5 november 2014

Smärtan och jag samarbetade för att barnet skulle komma ut

Som ni känner till så har jag förlossningsförberedande kurser. Det är otroligt givande och roligt! Nu håller jag också på att utbilda mig till doula för att ytterliga kunna stödja under själva förlossningen och inte bara som profylax.

Förra veckan fick jag detta fantastiska brev från en kursdeltagare:

Hej!
Jag och min man gick en kurs hos er i feb/mars 2013. Vår son föddes 18/3-2013, bara några veckor efter att vi gått kursen. Förlossningen gick jättebra, vår lilla Milton kom ca 1 ½ timme efter att vi kommit in på förlossningen. Jag fick ryggmärgsbedövning ganska omgående och det var jag redan före noga med att jag ville ha. Den har fungerat kanon på mig. Förlossningen var snabb och intensiv! Jag och min man kände oss väl förberedda efter er kurs. Nu var det vårt 2:a barn men jag känner att jag och min man hade ett bättre tänk och lugn inför denna förlossning. Det som hjälpte mig bäst var att smärtan var något positivt, att det hjälper min kropp att förbereda att ett barn ska ut. Att smärtan och jag ”samarbetade” för att barnet skulle komma ut. Det hjälpte mig slappna av under värkarna på ett bättre sätt än förra förlossningen. Sen var det skönt att jag och min man fick en anledning att verkligen fokusera på vårt kommande barn tillsammans under kursens gång. Kan lätt glömmas bort när man redan har ett barn som behöver uppmärksamhet.

Jag känner så stor tacksamhet över detta. Tack för att jag fick vara med!

Jag tycker också att den här mamman på ett så bra sätt förmedlar Föda Utan Rädsla. En förlossning där mamman och pappan var ett team som kände sig förberedda och lugna. De visste vad de skulle göra. Smärtan var något positivt! Fokus och avslappning.

















Foto: egen

måndag 3 november 2014

lördag 25 oktober 2014

På vägen mot att bli doula

Nu är jag på väg mot helgens doulautbildning. Det ska bli riktigt roligt att jag ska få förkovra mig i detta spännande ämne!

Med oss ska vi ha en förlossningsberättelse att dela med oss av. Och hur ska jag kunna välja? Jag har två fantastiska men väldigt olika förlossningar. 

Jag sitter på tåget och läser om när lillebror föddes hemma i vardagsrummet. http://medmedvind.blogspot.se/2012/11/maltes-planerade-hemforlossning.html?m=1


Hann som just fyllde två!

fredag 24 oktober 2014

Hantverkat - och att bära med sig de döda

Jag blir så glad av sånt som gjorts med kärlek i liten skala. I dag blir jag extra glad av att bära...


Mössa som min syster stickat,


Sjal som jag själv virkat,


Vantar som farmor stickat och


Raggsockor som mormor gjort!

Varken farmor eller mormor finns längre i livet men det känns fint att bära med sig dem. 

torsdag 18 september 2014

När är du bäst förälder?

Vi kan nog alla komma på några tillfällen då vi inte riktigt var den förälder vi hade önskat oss. Vi kan nog också komma på situationer som inte brukar bli bra... Till exempel när jag är hungrig, stressad, varm och känner mig instängd. Att handla efter jobbet då alla i familjen är hungriga och trötta är ju dömt att misslyckas.

Vi känner till det där.
Och det är ju bra att rannsaka sig så att man kan förebygga och försöka undvika det som brukar bli dåligt.

Men har du funderat på när du är som bäst förälder?

Vad sägs om att försöka öka de tillfällena?!
Det sägs ju till exempel att om man vill bli mer hälsosam så ska man inte ta bort saker från till exempel sin diet utan istället lägga till. Så om vi provar att börja fundera på när vi är bra, som bäst, istället.

Det slog mig när jag läste det här inlägget, att det är ju där, i skogen, som jag är bäst förälder.
Det kan ju också vara därför 5-åriga dottern föreslår - Skogen! när jag frågar vad hon vill göra för utflykt i helgen. Och att hon så gärna vill till stugan för att få plocka svamp.



Det är där vi är bäst föräldrar. Det är där vi är mest närvarande, roliga, har (nästan) all tid i världen och har skoj tillsammans. Det kan också vara lugnt och fridfullt och vi kan lyssna på skogens ljud och vi kan ta oss tid att låta dottern bestämma åt vilket håll vi ska gå och helt enkelt traska efter henne.

Jag är också bra förälder när jag har fått ta hand om mig själv. När jag inte har tider att passa. När jag har lagt ifrån mig telefonen. När jag bestämt mig för att nattningen kan ta hur lång tid som helst.

När och var är du bäst förälder?

onsdag 17 september 2014

Att få styrka från familjen

Efter en jobbig dag på jobbet händer det att jag drömmer om en yogahelg på nån enslig ö eller en Finlandskryssning med kompisarna. Men oftast längtar jag bara hem!

Hem till små armar runt min hals och blöta pussar. Till små berättelser om när dottern hittade en snigel under ett löv eller vad hennes kompis på förskolan gjorde. Jag längtar till att få natta barnen och ligga bredvid tills de somnar. Att faktiskt låta lillebror öva Näsa, Öga, Mun och samtidigt peta mig på varje kroppsdel, fast han borde sova. 

För jag har upptäckt igen (&igen) att familjen ger mig kraft och ro och stöd. De helar och lagar om jag låter dem. Och hur trött jag än är så blir det värre om jag inte ger Mig till min familj. Om jag inte riktigt är där i tanken och helst vill att de snabbt ska sova så att jag får vila, då missar jag den helande kraften som de erbjuder. 

Detta är att minnas!


måndag 15 september 2014

Valresultatsångest

Igår kväll ville jag knappt gå och lägga mig eftersom jag hoppades på bättre nyheter från SVTs valvaka. så även om vi cyklade hem från den valvaka vi var på vid nio kom jag inte i säng förrän elva. 

Förra veckan var den jobbigaste i mitt jobbliv och jag har hosta som håller mig vaken på nätterna. Jag är helt slut!

Så kommer jag till jobbet utan kalender, för den har jag glömt på min andra arbetsplats och utan dator för den ska uppgraderas. Klockan har stannat och jag är totalt lost och handlingsförlamad. Jag är arg och ledsen och besviken. 13% av Sveriges befolkning har en människosyn som inte i närheten överensstämmer med den jag önskar av en demokrati. 

När jag tog mig över stan till ett möte på eftermiddagen visade det sig att jag var två timmar försenad. 

Så nu ger jag upp. Jag tar av mig skorna och sätter mig mot ett träd och väntar på att det är dags för yoga. 
Vad glad jag är att jag valt yogan igen!


tisdag 9 september 2014

Frigående föräldrar

På amerikanska bloggar har jag stött på uttrycket "free range children" (som i frigående höns). Det är, som jag förstått det, en motreaktion på att överbeskydda barnen, att se dem för de kompetenta personer de är, ge dem utrymme att växa och upptäcka världen efter sitt eget huvud och begå sina egna misstag i motsatt till att styras av vuxna hela tiden. Och det låter ju bra! I en tid då vi rutar in även ganska små barns liv i föris/skola, aktiviteter, sport med mera och "sysslolösa" helger ses som något dåligt, blir utrymmet för till exempel den viktiga fria leken mindre och mindre även om vi ligger långt efter (eller före?!) till exempel USA, Storbritannien och Hongkong.

Jag tänker dock att för att kunna få frigående barn behövs det frigående föräldrar!

Föräldrar som går sin egen väg (utanför hönsgården), som pickar där de vill och söker sina egna sanningar. Jag upplever att vi som föräldrar idag är osäkra på vad som är rätt väg att gå. I sin osäkerhet är det också lätt att bli överbeskyddande för vad vi ALLA föräldrar vill är att våra barn ska ha det bra och vara säkra. Så det är inte konstigt alls att vi gör det vi i alla fall kan göra.

Om vi nu är osäkra på vilken väg vi ska ta som föräldrar, som vi alla är ibland, tänker jag att det är lätt hänt att ta den väg som alla andra man känner tar, den väg experterna visar på eller den väg någon man önskar man var mer lik valt. Eller kanske den vägen ens egna föräldrar tog. Eller den rakt motsatta?

Men om den vägen inte passar dig?
Om de andras väg bara passar just deras familj?
Om experternas gata inte leder dit du vill?

Behöver vi alls välja väg?

























Eller kan det vara okey att inte riktigt veta? Att prova sig fram? Att känna efter. Att byta färdriktning om det inte passar?