De där små stunderna

Som på morgonen när min dotter kommer upp och vill sitta i min famn en stund innan hon riktigt vaknat helt. Då spelar det ingen roll att jag håller på med nåt eller behöver kissa. Jag sätter mig ner var jag än befinner mig och viskar i hennes öra. - god morgon min skruttunge. Jag älskar dig.

Sen brukar lillebror komma och vilja pussas, fortfarande med öppen mun och massa saliv. Då far storasystern upp för hon vill inte bli nerslaskad men hon ger honom en puss på håret och skrattar. 

Eller vid fem i morse när lillebror vaknade och jag lade honom bredvid mig i sängen. Men han ville inte ligga där bredvid utan klättrade upp och lade sig gränsle över mig, somnade och dreglade ner i min urringning. Och jag lät honom sova där tills klockan ringde. 

Ibland är det bara så fint att vara förälder. Jag måste påminna mig ibland om de små sakerna. Det är de som utgör den största delen av livet.