Ofta har vi ju bråttom bara för att få våra liv att gå ihop på något sätt. Hur gör man? Hur får man det att funka?
På morgonen skyndar vi iväg till förskolan och jobb. De flesta har rätt stressiga jobb och sen stressar vi för att hämta och komma hem, kanske handla, laga mat, läsa bok, natta och sen slänga sig framför teven för att äntligen kunna ta det lugnt.
Så fort jag försöker skynda på mina barn märker jag hur de låser sig och vägrar samarbeta. Då är det bara att ta några djupa andetag, släppa stressen och börja leka istället. Så får vi leka på kläder och stövlar.
Och jag förstår dem! Jag vill egentligen också bara skrika och slänga mig på golvet dagar då det går för fort. Dagar när vi glömmer att leka.
I den där resereklamen med Mads Mikelsen säger han att ”livet är inte de dagar som gått utan de dagar vi minns” (eller något liknande). Jag önskar att de dagar jag minns inte bara ska vara de från en vit sandstrand. Jag vill även minnas vardag!
Bild från en vanlig torsdag i svampskogen. Under början av hösten försökte jag och min familj komma ut så ofta som möjligt skogen. Även på vardagar. Det gjorde att våra kvällar inte bara flöt ihop till en massa - dessutom kan vi se på alla glasburkar fyllda med torkad svamp och tänka "det där har vi fixat".
Det där med grön smoothie, jag har inte lyckats hitta något annat recept som går hem. Jag får inte ens utesluta det ena eller andra ur vårt grundrecept för då äter de inte. Jag antar att jag får vara glad att de ens accepterar en sort.
SvaraRaderaSugrören köpte jag på ekokul.se jag blev så himlans glad när jag såg att de hade såna, jag har sett dem i amerikanska bloggar länge men inte heller hittat dem här i Sverige. Förrän nu!
Jag läste nånstans om att man har kanske semester ett par veckor om året, medan vardagen är mest hela tiden, och det bör man fira, varje dag, att man lever livet och är med dem man håller kär. Närvarande här och nu, det är fint!
SvaraRaderaJa, det är ju så det är! Närvarande vardag ät nåt det :) Slow-manifestet ett steg närmare för oss.
Radera